Syftet är att få förståelse för och kunskap om förhållandet mellan friskvård och gemenskap i en organisation med utgångspunkt i de anställdas perspektiv. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie på ett företag. De datainsamlingsmetoder vi har använt oss av är observation, samtal och intervjuer. Vår grundläggande slutsats är att det finns ett förhållande mellan friskvård och gemenskap, för den anställde. Friskvården ger gemenskap inom laget, avdelningarna och i organisationen som helhet..

Syftet är att få förståelse för och kunskap om förhållandet mellan friskvård och gemenskap i en organisation med utgångspunkt i de anställdas perspektiv. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie på ett företag. De datainsamlingsmetoder vi har använt oss av är observation, samtal och intervjuer. Vår grundläggande slutsats är att det finns ett förhållande mellan friskvård och gemenskap, för den anställde. Friskvården ger gemenskap inom laget, avdelningarna och i organisationen som helhet..

Vi har i vår studie undersökt hur elva lärare i de tidigare åren, från år F-5, ser på och arbetar med gemenskap och utanförskap. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för att besvara våra forskningsfrågor. Resultatet vi fick fram visade att utanförskap och gemenskap kan gestalta sig på många olika sätt enligt de intervjuade lärarna, där utanförskapet mestadels betraktades som någonting negativt medans lärarnas syn på gemenskap enbart var positiv. Det fanns även skillnader i hur lärarna ansåg sig arbeta med att förebygga utanförskap och skapa gemenskap, då främst genom vilka arbetsmetoder de använde sig av samt hur organisationen kring detta arbete såg ut. Vi fann i vår studie att gemenskap och utanförskap existerar sida vid sida och beror av varandra, därför är det viktigt att arbetslaget har ett väl fungerande och förankrat värdegrundsarbete. .

I denna kvalitativa studie har vi valt att undersöka hur gemenskap bildas och underhålls på en arbetsplats med syfte att söka förståelse för gemenskap i förhållande till framförallt företagskultur samt grupper och roller ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Vi har genom en hermeneutisk ansats och kvalitativa intervjuer tagit fram ett empiriskt material som gett oss en bild av den upplevda gemenskapen på ett större företag. För att analysera denna empiri har vi använt oss av en teoretisk definition av gemenskap, Goffmans dramaturgiska teori samt teorier om grupper och organisationskultur.Vad som framkommit är att gemenskap och trivsel är viktiga för välmåendet bland de anställda. Resultatet visar även på att gemenskapen på företaget kan förbättras genom större engagemang från ledningen..

För att äldre personer ska kunna utföra meningsfulla aktiviteter och känna gemenskap med andra krävs att de kan transportera sig. Det är viktigt för att bibehålla god hälsa och uppleva livskvalitet. Många äldre har svårighet att transportera sig med vanliga bussar på grund av funktionsnedsättningar som kommer med stigande ålder. Syftet med denna studie var att beskriva vad En buss för alla har för betydelse för äldres delaktighet i samhället. Studiens design var kvalitativ, en målinriktad sampling gjordes och undersökningsgruppen valdes ut från förutbestämda kriterier.

Syftet med studien är att studera eventuell gemenskap och ensamhet hos elever på två internatskolor i Sverige. Avsikten är också att analysera vilka roller som elever och personal intar som kan leda till gemenskap och ensamhet. Uppsatsen är en komparativ studie av två internatskolor. Den är även kvalitativ och bygger på 14 intervjuer gjorda med elever, husföräldrar, rektor och skolchef. Utifrån studien kan det konstateras att de intervjuade eleverna inte kände sig ensamma utan de ansåg att de levde i en god gemenskap.

This report is about accessibility at rest areas. We have examined the aisles and furniture of seven rest areas with a focus on accessibility for disabled persons. At the end of the report, we provide suggestions on how some of the weaknesses we have discovered can be addressed..

I den här kvalitativa studien har vi valt att undersöka bemanningsanställdas syn på gemenskap.  Tidigare studier visar att individer med lågstatusyrken, som bemanningsarbeten ofta uppfattas som, söker betydelse och motivation i annat än själva arbetet. Det framgår även att gemenskap är en viktig del när det kommer till framgång samt att ju längre tid det går desto mer tillit bygger vi upp till varandra på arbetsplatsen. Vi frågar oss därför hur bemanningsanställda som inte har någon fast punkt skapar denna tillit och gemenskap.Vi har genom åtta intervjuer sökt förståelse för varje enskild individs syn på värdet av gemenskap på arbetsplatsen. Genom en hermeneutisk ansats har vi tagit fram vårt empiriska material som vi sedan valt att analysera till hjälp av fyra utvalda teoretiker. Vi har använt oss av Scheff, Collins, Weiss och Asplund för att få en bred syn på relationer och gemenskap.Resultatet visar att alla anser att gemenskap på arbetsplatsen bidrar till ökad trivsel men att det skiljer sig i betydelsen för de olika respondenterna.

En kvalitativ socialpsykologisk uppsats med syfte att belysa betydelsen av gemenskap och detsociala i missbrukares process av tillfrisknande. Det empiriska materialet grundas i tio nyktramissbrukares livsberättelser, med vilka vi kommit i kontakt med genom organisationen VågaVa. Parallellt med vårt huvudsyfte vill vi också spegla denna stödorganisation. Den övergripande analytiska ramen diskuterar social aktivitet, etik, gemenskap i förhållande till kampen mot missbruket, vi lyfter även fram vikten av stöd- och samtalsgrupperna Nyktra Narkomaner och 12-stegsprogrammet. Teorierna som appliceras på materialet är R.

"Östagårdens behandlingshem: - En rest från förr" är ett c-projekt som är skriven som en artikelserie. Den ger en inblick i hur den institutionella missbruksvården fungerar utifrån ett exempel - Östagårdens behandlingshem..

Vi ville med vår undersökning försöka främja känslan av gemenskap i en klass med hjälp av gruppstärkande övningar. Känslan av gemenskap i en klass anser vi ha stor betydelse för elevens och klassens utveckling både socialt och akademiskt. Genomförandet skedde i tre olika klasser på två skolor i år 3 och 4, med sammanlagt 54 elever. Under den sju veckor långa praktiken genomförde vi i varje klass sex övningstillfällen med flera övningar där en övning var återkommande vid varje tillfälle. För att få fram resultatet av övningstillfällena använde vi oss av observationer och intervjuer.

Webbens framgång har lett till tendens att stora IT-system byggda enligt en centralistisk arkitektur är på väg att ersättas av samverkande distribuerade system. De processorienterade, verksamhetsstödjande systemen utgör inget undandag. I enlighet med denna tendens så finns det ett behov för processtödjande verksamhetssystem att synkronisera och utbyta resultat med med andra verksamhetssystem. Målet med denna undersökning har varit att utreda hur kommunikationen mellan distribuerade verksamhetsprocesser byggda enligt BPMN 2.0-standarden kan implementeras. Ansatsen har varit att en tjänsteorienterad arkitektur baserad på principerna för REST skulle vara en framkomlig väg för att lösa detta problem.

Syftet med studien var att identifiera hur olika mötesplatser kan påverka individer i olika åldrar. En kvantitativ och kvalitativ metod användes och en enkät skickades ut till ca 5000 användare via ett socialt forum på internet. Urvalet bestod av 32 personer i åldrarna 19 till 79 år som gav informerat samtycke och svarade på enkäten. Av de 32 deltagarna var det 22 kvinnor och 10 män. Deltagarna var bosatta i stora delar av Sverige.

This bachelor thesis aimed to explore, in a qualitative manner, the relationship and the interaction between the hospital welfare officer and the rest of the nursing staff. We chose this subject because we wanted to explain the phenomena of being a medical outsider in the nursing team. Our questions at issue were the following three: How does the hospital welfare officer define his occupational sphere and how do the rest of the nursing staff define it, according to the welfare officer himself? Is the welfare officer's relation to his own professional role and to the rest of the nursing staff affected by where his office is placed - secluded from or within the clinic? How does the welfare officer himself value his profession in relation to the rest of the nursing crew? To answer these questions we interviewed eight welfare officers, placed in two different hospitals. We used three different theories to explain the primary information.

I denna uppsatts görs ett försök att finna vilka faktorer som kan verka viktiga i en behandling mot ett drogberoende. Den behandlingsform som undersökts är AA:s tolvstegsprogram och dess gemenskap. Undersökningen har en kvalitativ ansatts där vår studie är uppbyggd på intervjuer med sju informanter som har erfarenhet av och arbetar i AA:s tolvstegsprogram och gemenskap, mot sitt drogberoende. Vår studie visar på att erkännandet av sitt beroende, gemenskapen och tron är de faktorer som tycks vara av störst betydelse för våra deltagares tillfrisknande..